du skulle komma med ljuset. jag tänkte så med dig. när du fanns i mig, där det skulle utvecklas hjärtslag under mina. jag tänkte på dig som ljuset. ett hopp i mitt annars totala mörker. det kanske aldrig var meningen att du skulle finnas, Lily. det kanske inte fanns tillräckliga skydd för dig att växa i. jag slutade med drogerna i stunden de sa att jag bar ett barn i mig. jag planerade att fly med dig och föda dig i hemlighet. men din far började ge mig hopp om att han kanske ändå ville förändras. något i mig ville tro på att du kunde förändra honom som du hade förändrat mig. jag ville tro att han skulle se dig som någon att älska högre än alla de horor som gav honom bekräftelse och rikedomar. älskade barn, om jag bara hade haft en egen ekonomi att tala om. om jag hade kunnat fly utan hjälp. om jag hade kunnat ge dig en framtid. jag berättade för att jag älskade honom och för att jag älskade dig. jag önskar att jag hade vetat då vad jag vet idag. då hade du suttit i mitt knä imorse, sett på luciamorgon med pepparkakor till frukost. du hade skrattat åt adventskalendern och fascinerats av de tända ljusen på bordet. jag hade känt dina andetag mot mina. istället försvann du ifrån mig innan du ens varit här. du skulle ha fyllt 5 år den här månaden. du fick aldrig se en enda dag.
jag tänder ljus för dig idag, älskade barn. jag tänder ljus för hoppet om att jag en dag ska kunna ge den kärlek jag har för dig till barn som inte fått den kärlek de förtjänar. älskade Lily, jag kommer att älska dem som mina egna. som jag hade älskat dig. men jag är alldeles för rädd för att bära ännu ett barn under mitt hjärta. jag önskar att du hade varit här hos mig nu. du är alltid älskad, alltid saknad. vila i frid, Lily.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar